Sunday, 5 February 2017

Inget kadmium i Livsmedelsstrategin

Den så kallade Livsmedelsstrategin innehåller inte ett ord om hur vi skall kunna minska - helst helt slippa - miljögifter i vår mat. Det är inget annat än skandal. 

Den gågna veckan har vi - återigen - fått höra att kadmiumhalterna i mjöl och bröd kan vara väl höga. Kadmiumproblemet är känt sedan 1960-talet då man förstod att orsaken till den hemska itai-itai sjukan i Japan var kadmium. Och det har varit kännt i säkert fyrtio år att det finns ett kadmiumproblem i svenska jordar. Delvis beroende på konstgödsel med höga kadmiumhalter, delvis beroende på rötslam, men också beroende på att de naturliga halterna är höga i vissa områden i Sverige.Vi skall nog vare sig överdriva eller strunta i dessa risker, och det är en komplicerad fråga hur man skall minska exponeringen. En fråga som jag inte kan svaret på. 

Det jag vill berätta är att den nyligen presenterade Livsmedelsstrategin, som också ibland kallats en Matstrategi, inte innehåller ett enda ord om detta problem, eller om resthalter av andra miljögifter och kemiska bekämpningsmedel i vår mat eller vårt dricksvatten (som också räknas som livsmedel). I själva verket innehåller inte strategin nästan någonting som handlar om maten vi äter, utan det är i stort en produktionsstrategi för jordbruket. En strategi som till på köpet säger att miljöproblemen bäst löses genom ökad produktivitet.

1 comment :

Dan Gmark said...

Kravet på ökad produktivitet, mätt i producerad mängd per hektar eller per arbetstimme, har hittills lett till att spannmål och grönsaker innehåller mindre halter av viktiga näringsämnen och högre halter av giftiga ämnen. Samma sak i animalieproduktionen med producerade kilo per kvadratmeter eller arbetstimme. Om inte ”produktivitet” avser något helt annat i denna ”livmedelsstrategi” så kommer den att leda till en försämring av folkhälsan.
Ser fram emot ditt förslag till alternativ livsmedelsstrategi!