Sunday, 24 February 2013

Öl, läsk och snacks är värre energibovar än kött

Hur vi processar, distribuerar och lagar mat spelar större roll för energiförbrukningen än om råvarorna är vegetabilier eller animalier. Detta beroende på att livsmedelsindustrin, distributionen och matlagningen tar den absolut största delen av energiförbrukningen. Så kallad "förädlad" mat och dryck står för den största energianvändningen. 

Nedanstående graf visar energiförbrukningen per person i USA:s livsmedelssystem fram till och med konsumenten, dvs alla led från gården till butik.

Som synes är det olika typer av snacks, färdigmat, drycker och bageriprodukter som står för den största enrgiförbrukningen. I kategorien snacks och färdig mat döljer sig allt från chips till pizza och veggoburgare, och det är inte möjlig att sortera ut dem. Men det är värt att notera att:
- en tredjedel av hela energiåtgången utgörs av färdigmat och drycker
- drycker och färdigmat står för dubbla den sammanlagda energiförbrukningen av köttet.
- frukt och grönt av olika slag motsvarar mejeriprodukterna
- spannmål, som, i odling och lagring är energieffektiv och billig, utgör den viktigaste råvaran i en stor del av färdigmaten och dryckerna (majs sirap i läsk, korn till öl, spannmål till sprit, vete och majs till alla möjliga typer av snacks, pasta, pizza osv). Dvs något som är energieffektivt i odling kan i konsumentledet vara ett stort slöseri. 























Tittar man också på vad som händer med maten vid tillagning så blir bilden ännu mer komplex.
















De 56 procenten är alltså den energi som redovisas i det första diagrammet. I det andra diagrammet lägger vi till mat som äts i restauranger och liknande och energin som används i hushållen. Den innefattar inte bara energi för tillagning, utan också för kyl och frys, diskmaskin och annat. Här ser vi att:
- Mer än en fjärdedel av all energi i matkedjan används i hushållen.
- 17 procent används i restaurantbranschen (man äter ute mer i USA än i Sverige).

Själva livsmedelssystemet inklusive, distribution och matlagningen spelar en större roll för energiförbrukningen än om vi äter animalier eller vegetabilier. Färska grönsaker förbrukar tex avsevärt mer energi per kalori än bönor och spannmål, men också än animalierna för både odling och hantering av dem är energiintensiv. Det betyder att det också spelar en mindre roll för energiförbrukningen i livsmedelskedjan om odlingen är ekologisk eller konventionell.

Framför allt så är den omfattande livsmedelsförädlingen, kyld och fryst mat stora energislösare. Teoretiskt skulle de kanske kunna spara energi i matlagningsledet, dvs om den redan är lagad så borde inte konsumenterna behöva använda så mycket energi. Men det är oklart om de verkligen gör det då de lagras i energislukande frysar, och mycket sådan mat också slängs.

Transporterna står för en blygsam del av all energiförbrukning, vilket skulle tala för att det inte finns så mycket att hämta i närodlat - vad gäller energi. Men det kan vara en förhastad slutsats, eftersom det närodlade för det mesta - men inte alltid - också betyder mindre industriellt och bearbetat.


Vad som står klart är att många debattörer behöver läsa på bättre.


Källa: Energy Use in the U.S. Food System by Patrick Canning, Ainsley Charles, Sonya Huang, and Karen R Polenske, Economic Research Report No. (ERR-94) 39 pp, March 2010

OBS. Det jag redovisar ovan handlar om energiförbrukning. Energiförbrukningen i livsmedelssystemet är en stor klimatbov, men inte den enda, det finns metangasutsläpp och lustgasutsläpp vilka inte är direkt kopplade till energiförbrukningen. Men det finns andra skäl än klimatskäl till att hålla koll på energislöseriet i vår livsmedelsproduktion.  
DN, UNT, UNT
SR SR2 HD SkD AB SvD SvD2 
Blogg 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17


Uppdatering 24 februari:
På grund av frågor rörande kategorin fryst och färdigmat i statistiken så skrev jag till USDA och frågade och fick nedanstående svar. Fryst och färdigt är således blandade rätter men inte en-ingrediens produkter. Dvs fryst kyckling ingår inte, medan grillad kyckling troligen ingår. Inte fryst broccoli, men wokblandning osv. Det är i linje med de slutsatser jag drog i blogginlägget redan tidigare.

The category that I named 'Snack, frozen, canned...' is very broadly defined. The five largest Industries this expenditure category purchase from are (NAICS in parenthesis):

Snack food manufacturing (31191)
Frozen food manufacturing (31141)
Fruit and vegetable canning, pickling, and drying (31142)
All other food manufacturing (31199)
Seasoning and dressing manufacturing (31194)

Some of these industries also are linked to other expenditure categories. For example, large expenditures on 'Fruit and vegetable canning, pickling, and drying ' are also attributed to the expenditure category 'Processed fruits and vegetables'. As for the single ingredient commodities you mention frozen whole turkeys as an example. This product would be in the 'Poultry products' category. More generally, you can look up product links to NAICS industries at the following web page: http://www.census.gov/eos/www/naics/product_classification/prodclassification.html .

Concerning the broader question about a trend to outsource food preparation to the processing industry, I have not seen an in-depth research report the examines this issue, but it is an important question that needs more research. I do discuss this topic in the following article:

http://webarchives.cdlib.org/wayback.public/UERS_ag_1/20110914000013/http://ers.usda.gov/AmberWaves/September10/Features/EnergyUse.htm)


Uppdatering 5 november 2013:

Jag har nu roat mig med att dela energimängderna från ovanstående rapport med kaloriinnehållet som de olika livsmedlen bidrar med. Vilket då ger relationen mellan insatt energi och den energi vi (i det här fallet amerikanerna) får från att äta just det livsmedlet. Då data är lite olika presenterat skall inte siffrorna ses som exakta. Den största skillnaden är att i kaloritabellerna alla råvaror av en viss grupp redovisas som en enhet, dvs grönsaker och frukt behandlas som en kategori oavsett om de är färska, frysta eller ingår i en färdigrätt. De visar att energiinsatsen är
0,6 gånger kaloriutbytet för oljor och fett
2,5 gånger för socker och sötningsmedel
3,5 gånger för spannmålsprodukter
6,7 gånger för kött
7,7 gånger för mjölkprodukter
8,2 gånger för grönsaker
Det finns en massa osäkerhetsfaktorer och siffrorna inkluderar INTE energin i restauranger eller hem för matlagning, ej heller energin för färdigrätter i affärerna så det egentliga utbytet är SÄMRE. Ta alltså dessa siffror med en nypa salt, och citera dem inte som sanningar med decimaler. Däremot så tror jag att relationerna mellan olika livsmedel är relativt rättvisande. Eftersom det mesta av energin går åt i lagring, förädling och transport och inte i själva jordbruket blir det lätt så att energitäta livsmedel och sådan som inte behöver hanteras i kylkedjor ger ett betydligt bättre utbyte. Socker, oljor och spannmål är både energitäta och enkla att lagra. Den största felkällan är nog för sötningsmedlen, för siffrorna för energiåtgång inkluderar inte läsk, öl och andra drycker, medan energiinnehållet i sockret i läsken finns med som kalorier.
Man kan konstatera att de som äter skräpmat nog energioptimerar kosten. Kanske det faktum att fattiga verkar överkonsumera junk food inte är så orationellt i ett kortsiktigt perspektiv?
Skjut  nu inte budbäraren. Jag känner mig ungefär som Wilbur O. Atwater (du kan ladda ner en intressant artikel om honom här), han som uppfann kalorimätningen av mat. Han konstaterade att två flaskor vin gav dagsbehovet av kalorier. Problemet var att han var aktiv i den religiösa nykterhetsrörelsen och blev utfryst av sina kollegor där. 

10 comments :

Belinda said...

Hej!
Har du några (vetenskapliga" källor på de diagram du använder i blogginlägget?
MVH Belinda

Gunnar Rundgren said...

Hej Belinda, källan är den rapport från USA:s jordbruksdeparement som anges i slutet av artikeln. Rapporten har alltså gjorts av deras Economic Research Service vilken i sin tur använt många olika källor till arbetet. Den här typen av beräkningen påverkas alltid av var man drar gränser. T.ex, hur mycket av energiförbrukningen i en butik skall hänföras till olika varugrupper, varav några ju inte är mat alls. Skall personalens bilresor till slakteriet räknas med osv. Jag har inte gått in och granskat deras metoder i detalj, men de är rätt bra beskrivna i rapporten. Bara att ladda ned.

Digrammen har jag ritat rätt av från deras data.

Gunnar Rundgren said...

Och som sagt det är amerikanska data. Svenska kommer se lite annorlunda ut. Vi importerar ju mycket mer, äter mindre kött och äter mindre mat ute och dricker mindre läsk - men kanske mer öl? Jag misstänker att vi äter mindre färdigmat också.

Lisa said...

Bra att de färska grönsakernas roll uppmärksammas, inte minst med att många har låt näringstäthet. Jag tycker ändå det här är lite snurrigt. Det man vill se är ju energiåtgången för olika måltider/portioner. Dessutom blir energiåtgången för köttkonsumtionen totalt per person ganska anslående, här har den lite lömskt delats upp i olika staplar. Lägg ihop kött och kyckling i en stapel så blir det mer rättvisande.

Och ingår kött och fisk i frysta/konserverade stapeln?

Gunnar Rundgren said...

Lisa, även vegetabilierna har delats upp i en rad olika kategorier. Och om man lade ihop dryckerna tillsammans så skulle de spränga diagrammet...Diagrammen är PER Capita, så de visar det du efterfrågar, dvs det tas hänsyn till hur mycket man äter av de olika sakerna.

Gunnar Rundgren said...

Ja, alla sorters mat ingår i fryst och färdiglagat; Frysta pommes, torsk, pizzor, sojabiffar etc. Läs gärna rapporten.

sd said...

Hej Gunnar!
För att ha en sådan auktoritet i ämnet som du verkar ha med din bakgrund, är det förvånande hur du uttrycker dig.

För det första är detta siffror på totaler och inte relativa siffror om energi/kg för de olika varorna. Det betyder att om amerikaner börjar äta 10 kg mer "beef" och 10 kr mindre "frozen, snacks m.m." så skulle den grafen sprängas, eftersom att nötkött kräver väldigt mycket energi PER KG än det mesta annat.. Detta är du otydlig med, framförallt i din vilseledande ingress och rubrik.


Vidare verkar all världens fryshyllor ingå i den största kategorin, säkerligen en hel del kött. Eftersom amerikaner är kända för att äta mycket halvfabrikat, så säger den här artikeln Inte Mycket Alls. Framförallt ingenting om att kött är bättre än snacks?

Jag tänkte ärligt talat köpa "Jorden vi äter" via Naturskyddsföreningen, men när jag ser hur du som författare uttrycker dig så avstår jag!

Det är komplicerat att ta reda på vad man ska äta för att värna om djur och miljö, och du borde faktiskt skämmas för hur du som insatt förvirrar mer än du hjälper!

Gunnar Rundgren said...

@sd, man kan diskutera om det är energi per kg eller total energi som är det relevanta. Eller om det är energi per kalori, eller per protein.

Energi per kg livsmedel är tämligen ointressant när vi diskuterar energiförbrukningen i livsmedelkedjan. Vissa livsmedel väger ju mycket men har nästan inget näringsinnehåll (läsk) medan andra är väldigt täta näringsmässig, t.ex. kött, sojabönor och ost. Jämförelsen skulle sannolikt bli MER positiv för animalierna om näringsinnehållet beaktades - och mycket mer negativ för färska grönsaker. Det är ju inte alls så att 10 kg gurka ersätter 10 kg kött som du verkar mena. Vi pratar om hundratals kilo gurka. Och miljoner liter läsk ger ändå inget protein, som ju är det man i huvudsak äter kött för att få.

Det som jag diskuterar är för vilka livsmedel energiförbrukningen är störst utslaget per person utifrån vad folk (I USA) faktiskt äter. Och det är det som är intressant. Och om du läser både mitt inlägg och källorna så ser du att även den lite spetsade rubriken och ingressen är riktiga. Att det kan ingå en hel del animalier i "snacks" och "färdigmat" är inget som jag förnekar, tvärtom det står tydligt i inlägget.

För energiförbrukningen i livsmedelskedjan är det den sk förädlingen och metoderna för matlagning samt svinnet som spelar den största rollen.

Jag skrev för övrigt just en nytt inlägg här på bloggen om dessa frågor. De är komplicerade och jag försöker just nyansera bilden eftersom den har förvridits starkt.

sd said...

Min poäng är denna :

Du är en del de i debatten om vad som är klimatsmart och ekologiskt. Du är också än uppenbar skeptiker till att animalier inte skulle vara klimatsmart.

Även jag anser att det vore galet om alla blev veganer. Men ett som är säkert är att koldioxidutsläpp skulle minska om vi åt MINDRE kött (www.teknologiradet.no/Mat_och_klimat2_HrrH1.pdf.file).

När du med denna artikel kommer och säger att det inte spelar så stor roll om man äter vegetabiliskt eller animaliskt, tycker jag därför att du borde vara försiktig och tydlig.

Med en text fylld med påståenden som inte stöds av din statistik, anser jag denna artikel göra mer skada än nytta.


Varför din artikel är felaktig:

Grundproblemet med presenterad statistik är att USDA har en "dump"-kategori för allt förädlat. Statistiken säger därför inte särskilt mycket.


Problemet med din huvudpoäng:

Amerikaner äter väldigt mycket processad mat. Vi hårddrar det och säger att de ENBART äter processad mat och allt hamnar i "Frozen, Canned, snack & other". Sen kommer du och skriver:

"Hur vi processar, distribuerar och lagar mat spelar större roll för energiförbrukningen än om råvarorna är vegetabilier eller animalier. "

Konstigt och utan stöd av statistiken, eller hur?
Vi går tillbaka till verkligheten. Amerikaner är kända för att äta mycket halvfabrikat, men det finns tyvärr ingen studie jag finner om andelen.

Eftersom att "Frozen, Canned, snack & other" innehåller all halvfabricerad mat utan indelning av Vegetabilier och Animalier, så har statistiken du ger inget stöd för ditt påstående.

Vi vet fortfarande inte tillräckligt om energiåtgången för animalier, vegetabilier eller själva produktionskedjan separat.


Ytterligare felaktig huvudpoäng:

Ingressen säger:

" Så kallad "förädlad" mat och dryck står för den största energianvändningen."

Förädlad mat är summerad medans ickeförädlad är presenterad i kategorier. Summera färska animalier eller vegetabilier och de har båda högre energiförbrukning förädlad mat. summera allt icke-"förädlat" och det har väldigt mycket mer energiförbrukning.

//David

Gunnar Rundgren said...

David du läser nog inte tillräckligt noga, vare sig mitt inlägg eller källan.

Mitt inlägg är inte om Klimat utan om Energi, vilket inte är samma sak. Det skiljer sig åt en hel del just vad gäller jordbruket eftersom jordbruket påverkar klimatet mycket via metan och dikväveoxid.

Rapporten visar att 14% av all energi i livsmedelskedjan används i jordbruket, resten i senare led, varav mycket i hemmen. I dessa senare led är det rätt ointressant om produkten är animalisk eller vegetabilisk, det intressanta är snarare hur energi- och näringstätt det är och hur det hanteras. Och då är t.ex. fryst mat dålig. Och fryst broccoli definitivt mycket sämre än fryst kyckling eftersom man måste äta enorma mångder broccoli för att få i sig samma näring som kött. "Hur vi processar, distribuerar och lagar mat spelar större roll för energiförbrukningen än om råvarorna är vegetabilier eller animalier. " har mycket bra stöd av statistiken.
inlägget är om att vi behöver se till hela systemen och hela dieten och deras effekter. På samma sätt så behöver vi titta på hela jordbrukssystem och inte en enskild gröda när vi diskuterar dem. "Soja" är en böna som kan var grunden för en traditionell, sund, resurssnål kost - eller en värsting som leder till avskogning av Amazonas, och en tillsats till nästan all industriell skräpmat.

Det är systemen som avgör om bönan är bra eller dålig. Detsamma gäller animalier.