Saturday 21 January 2017

Mindre kött är inte lösningen på matproblemen


debattartikel refuserad av Expressen, läs mer om det här.   

Den enda mediastorm som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har varit utsatt för var när han vägrade säga att vi borde äta mindre kött. Det visar hur ”ät mindre kött” har blivit den mat och jordbruksfråga som dominerar debatten. Att Sverige helt saknar krisberedskap för matförsörjningen, att vi i rasande takt förlorar biologisk mångfald och att strukturrationaliseringens orkan fortsätter med oförminskad styrka ges liten uppmärksamhet.  

Även jämfört med miljöeffekterna av andra delar av våra liv får animaliekonsumtionen helt orimlig uppmärksamhet. Den som köper en ny Tesla framsställs som miljöhjälte medan den som äter kött är ett miljösvin. Detta trots att nya miljöbilen på fem år orsakar minst lika mycket utsläpp av växthusgaser som ett halvt livs köttätande.   

Vi får också höra att animaliekonsumtionen är ett växande problem. Men faktum är att svenskarnas animaliekonsumtion är lägre nu än 1960. Antalet kor har minskat kraftigt och växthusgasutsläppen från animalieproduktionen minskar kontinuerligt.

Argumenten för en kost utan animalier brukar grunda sig på jämförelser där den som inte äter kött ersätter det med bönor av olika slag, framför allt sojabönor. Samtidigt brukar man tala om miljöproblemen med de stora sojaodlingarna för foder. Men om vi skulle ersätta alla animalier med soja skulle odlingarna behöva vara precis lika stora som de är idag. I verkligheten är det dock inte sannolikt att den som avstår från animalier kommer att äta så mycket bönor. Och om kött, smör, mjölk och ost ersätts med nötter, avocado, färdigmat, vegetabilisk olja och växthusgrönsaker är miljövinsten liten eller ingen alls.

Det görs stor affär av att kött är ineffektivt, dvs att man får ut mindre mat genom att ge foder till djur. Visst kan det vara så, men djuren kan också omvandla restprodukter och gräs som vi människor inte kan äta till högvärdiga proteiner. Och är mängden kalorier eller protein per ytenhet verkligen det mest intressanta måttet för vad vi skall äta? De flesta grönsaker är till exempel mycket ineffektiva både vad gäller proteiner och kalorier, skall vi då inte äta dem? Om det är effektivitet vi vill ha skall vi äta palmolja, sojabönor, socker och spannmål. De är de grödor som ger oss mest mat per ytenhet.

Det är också säreget att effektivitetsivrarna inte kritiserar att det finns fler nöjeshästar än mjölkkor i Sverige (förtydligat 22 januari att det var mjölkkor som menades), för att inte tala om allt det som hundar och katter äter, hur effektivt är det?

Att bedöma kosten endast efter effektivitet eller växthusgasutsläpp är lika förödande för kultur och gastronomi som att bara bedöma den efter näringsvärde eller pris. Det är att reducera maten till en själlös aktivitet med endast tekniska funktioner.

Det är lämpligt att genomsnittskonsumtionen av kött minskar. Men betydelsen av denna åtgärd har helt tappat proportionerna. Hur vi producerar, processar, handlar med, lagar och äter mat är viktigare än om råvarorna är animaliska eller vegetabiliska.

Jordbruket och maten står inför en rad stora utmaningar och dras med stora miljöproblem. En del av problemen har att göra med den industriella djurhållningen, en produktion som på inget sätt bör försvaras. Användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel, minskningen av den biologiska mångfalden, patentering av utsäden, globaliserade livsmedelskedjor, en ökad sårbarhet och minskad gastronomisk och kulturell mångfald är andra stora problem vilka riskerar komma i skymundan genom ett ensidigt fokus på minskad animaliekonsumtion. En ekologiskt väl anpassad djurhållning kan vara en del av lösningen snarare än ett problem.

Gunnar Rundgren
Bonde, författare till Den stora ätstörningen


9 comments:

Anonymous said...

En detalj: Om du ska publicera någon annanstans bör du nog precisera jämförelsen mellan hästar och kor så ingen missförstår. För mig och många andra, kan ko användas om både det vuxna hondjuret, dvs mjölkkor och am/dikor och om hela arten som sådan. Så det finns 1,4 miljoner kor i landet. Däremot finns det bara 340 000 mjölkkor.

Fortsätt försöka sprida dina insikter. Du är en person med trovärdighet och har möjlighet att bli lyssnad på. Det finns andra fora än Expressen. Kanske en analys av matstrategin från en av KRAVs grundare, det kan kanske slå.

/Jonas E

Gunnar Rundgren said...

Bra påpekande Jonas, jag rättade det nu! Tack.
Inlägg om matstrategin kommer snart.

Madoff said...

Hej Gunnar! Hade varit intressant med källa och uträkningen för exemplet med teslan.

Gunnar Rundgren said...

Madoff
För teslan använde jag överslagsberäkning grundad på Berner-Lees metoder, http://www.telegraph.co.uk/motoring/green-motoring/11187483/New-or-old-which-is-greener.html, samt den här rapporten
http://www.ucsusa.org/sites/default/files/attach/2015/11/Cleaner-Cars-from-Cradle-to-Grave-full-report.pdf
Berner Lees metod ger betydligt högre siffror för en dyr bil som Teslan.
Med hans metod motsvarar bara tillverkningen 60 ton CO2 för en bil som kostar 750000. Möjligen skall man räkna bort moms och skatter mm, men även med halva priset ligger vi på 30 ton.

Med den andra rapporten kom jag till 16,6 ton med följande siffror
280 CO2 per mile (175 per km)
19000 km körsträcka per år
5 år

Det är således amerikanska data, och amerikanska utsläppsfaktorer, men i deras siffror har tillverkningen slagits ut på femton år och längre körsträckor än de typiskt svenska, vilket gör att utsläppen för biltillverkningen "underskattas."

Sedan jämförde jag det med
35 år liv (tror inte att barn och väldigt gamla äter så mycket kött)
60 kg kött per år
8 kg CO2 per kg (dvs högre än fläsk, mycket högre än för kyckling och lägre än för nöt)
Det blev knappa 17 ton CO2

Självklart kan man ha invändningar mot denna beräkning, det finns många olika ideer om hur man skall räkna (både för bilar och kött), och för elektriciteten kan man räkna globalt genomsnitt, svensk eller nordisk elmix eller EU-mix.

Gunnar Rundgren said...

Madoff, sen får man inte glömma bort att hela väg, garage och bilunderhållsinfrastrukturen saknas i biluträkningarna, vilket alltid förbluffar mig. Och inte räknar man med avskogning, pga av vägar, kraftverksdammar eller gruvdrift, vilket ofta räknas in på jordbrukssidan.

Anonymous said...

Jag tror den metoden överdriver utsläppen en del. För vanliga bensin och dieselbilar brukar man räkna med 6-8 ton utsläpp från själva tillverkningen - se t.ex. LowCVPs eller JRCs värden, och för elbilar 30-50 % högre. Tillverkningsenergin blir också allt renare med mer och mer förnybar energi.

Men som sagt - vägar, och asfalt och avverkningnar och schaktningar etc är ju inte inräknade. Och hela poängen kvarstår ju - det har gått mode i att racka ned på just köttätande per se, oavsett om det handlar om djurplågade farmkycklingar eller mångfaldsskapande naturbeteskossor. Varför den gröna rörelsen valt att skjuta in sig på just köttätande och samtidigt höja elbilarna till skyarna är inte helt lätt att förstå. Det ena torde ju vara lika obekvämt för gemene man som det andra. Men det finns väl någon strategi i detta som vi andra inte riktigt förstår...

/Jonas E

Margareta Jonilson said...

Och visst är det väl fortfarande så att Teslan och många andra elbilar drivs med batterier som baseras på lithium? Som ju är en i högsta grad ändlig resurs.

Gunnar Rundgren said...

NYa data om klimatpåverkan av tillverkningen av batterier stöder i allra högsta grad min jämförelse mellan Teslan och köttkonsumtionen. http://teknikensvarld.se/elbilars-batterier-paverkar-klimatet-kraftigt-481493/

Men poängen i resonemanget är inte exaktheten i jämförelsen utan storleksordningen och hur ett beteende - köpa elbil hyllas som miljövänligt medan ett annat beteende, äta kött som miljövidrigt, trots att elbilens klimatavtryck är lika stort eller större.

Jan Wiklund said...

På 20-talet bedrev sockerbranschen med hjälp av svenska staten en intensiv kampanj för att vi borde äta mer socker, med just argumentet att socker är det mest energiintensiva vi kan äta. Se t.ex. sockerutredningen, SOU 1930:35.

Sen kom kariesepidemin och slog sönder det för dom.