Sunday, 2 April 2017

Myter om vår konsumtion


Konsumtionen av kyckling har ökat tio gånger sedan 1960. Men konsumtionen av animalier har faktiskt inte ökat jämfört med 1960, tvärtom: 1960 kom 35 procent av kalorierna från animalier medan de stod för 30 procent 2015. I absoluta tal minskade animaliekonsumtionen med 4 procent mellan 1960 och 2015, medan konsumtionen av vegetabilier ökade med 16 procent. 

Jag har skrivit flera gånger om vanliga missuppfattningar om vår konsumtion. Det framställs till exempel ofta att konsumtionen av kött har ökat dramatiskt. Och visst har den ökat, men inte så mycket som folk verkar tro. Grafer över ökningen av köttkonsumtionen brukar oftast starta vid 1990, men de döljer då att köttkonsumtionen gick ned rätt kraftigt mellan 1960 och 1990 (se tabellen nedan). Ökningen efter 1990 kan i stort förklaras med lägre priser som ett resultat av EU-inträdet.

Diskussionen om köttkonsumtionen handlar också ofta om nötkött, trots att den stora ökningen av köttkonsumtionen handlar om kyckling. Konsumtionen av kyckling (fågelkött för att vara mer precis, men det allra mesta är kyckling) har ökat tio gånger sedan 1960. För mer detaljer kan du läsa detta utmärkta inlägg på Jordbruksverkets hemsida.

Det som oftast missas är att konsumtionen av animaliska livsmedel faktiskt inte ökat sedan 1960, utan tvärtom minskat - räknat i kalorier. Kött står inte ens för hälften av animaliekonsumtionen, men andelen kött av animalierna har ökat. Konsumtionen av animaliskt fett har minskat, fett som delvis ersatts av rapsolja och palmolja. Också mjölkonsumtionen har minskat kraftigt medan ostkonsumtionen ökat. Animaliekonsumtionen har minskat både som andel av kaloriintaget och i absoluta tal. 1960 kom 35 procent av kalorierna från animalier medan de stod för 30 procent 2015. 


I absoluta tal minskade animaliekonsumtionen med 4 procent mellan 1960 och 2015, medan konsumtionen av vegetabilier ökade med 16 procent. Konsumtionen av alkoholhaltiga drycker (vilka inte räknas in i vegetabilierna trots att de är av vegetabiliskt ursprung) ökade med hela 96 procent!

Även om det är svårt att reda ut från statistiken så antar jag också att ökningen av andelen färdigmat har stimulerat minskningen av animaliekonsumtionen. Det är trots allt mycket billigare med vegetabilier så industrin har starka incitament att ersätta animalierna med soja, vegetabiliska fetter, smakämnen och vatten.

 




Graferna och siffrorna är från Jordbruksverkets statistikdatabas

 
I Andra livsmedel ingår kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser och glass. Starköl ingår bland Alkoholhaltiga drycker. Malt- och läskedrycker samt Alkoholhaltiga drycker har varken räknats till vegetabilier eller animalier.

6 comments :

Erik said...

Intressant. Den populära LCHF-dieten verkar inte ha gjort något egentligt avtryck. Men än i sockerkonsumtionen och den minskningen startade innan LCHF blev populärt.

Gunnar Rundgren said...

Just, man slås faktiskt av hyr "resistenta" vissa kostvanor verkar vara...men tittar man under rubrikerna så finns större skillnader, t.ex för potatis, där konsumtionen av matpotatis minskar rejält, medan konsumtionen av frites, chips etc. ökat kraftigt.

gunnar alskog said...

Kcal från köksväxter har mer än halverats från 1960 till 2015.
Har en känsla av att det borde vara tvärtom, när man läser kostråd och ser frukt- o gröntavdelningen i en modern butik. Har du någon förklaring?

Gunnar Rundgren said...

Jag tror att det kan vara så att frukten räknades in i köksväxter tom 1970, det sker ju ett drastiskt fall där samtidigt som frukten fick egna siffror. Utöver det så har ökningen av köksväxter nog främst gällt väldigt kalorifattiga sådana, typ sallad, tomat, gurka och paprika.

Anonymous said...

Finns det siffror på hur mycket som är katt/hundmat? Eller finns det redovisat på annat sätt?

Gunnar Rundgren said...

Det finns nog någon annan stans. Jag har också tänkt att det vore intressant att få reda på, men inte riktigt orkat med att leta efter källor. Man kunde givetvis också gå bakvägen och räkna på antal djur av olika slag och deras dagliga intag och sedan kolla tre-fyra ledande foder och deras innehåll och därefter summera hela rasket.