Tuesday, 22 August 2017

Miljöpåverkan i livsmedelskedjan-del 2


Jag började en serie inlägg om matens miljöpåverkan för en tid sedan. Det blev avbrutet av en debatt om naturbeteskött, som ju också handlar om matens miljöpåverkan, och som hade beröringar med denna serie. Nu fortsätter jag i alla fall det inlägg jag hade planerat. 

Syftet här är att visa hur fel det blir om vi diskuterar jordbrukets miljöpåverkan och sedan extrapolerar slutsatserna till att bli "matens" miljöpåverkan. I nästa steg utformas förhastade kostråd och politiska åtgärder grundat på detta logiska hopp. 

En artikel i Journal of Cleaner Production, The impact of greenhouse gas emissions in the EU food chain: a quantitative and economic assessment using an envioronmentally extended input-output approach visar att växthusgasutsläppen från matsystemet inom EU uppgår till hela 1209 MtCO2eq, vilket är mer än en fjärdedel av de totala utsläppen. Av dessa är endast en dryg tredjedel, 420 MtCO2eq från själva jordbruksproduktionen, resten av utsläppen uppstår således i senare led, handel, processindustri, konsumtion fram till slutligt avfall.

De produkter som orsakar mest utsläpp i primärproduktionen behöver inte nödvändigtvis bara den som också orsakar mest utsläpp i senare led. En växthusodlad paprika orsakar till exempel stora utsläpp, det går i runda slängar åt ett kilo naturgas för att odla den plus en hel del andra utsläpp. Paprikan äts dock ofta rå utan vidare bearbetning. Spannmål är, jämte torra bönor, bland det mest klimatsmarta man kan äta. Men större delen äts inte som rå spannmål, inte heller som gröt, utan som bröd, kakor, pasta, eller som del av en kyld färdigrätt, till exempel pastasallad. Och då är klimatavtrycket ett helt annat.

Forskningsrapporten ovan försöker spåra maten i de senare leden och kommer fram till att kött och mjölk tillsammans står för 55 % av utsläppen i hela kedjan. Det är fortfarande mycket men betydligt mindre än de 75 % - 80 % som oftast figurerar baserat på råvaruledets påverkan. Det betyder att om man skulle ersätta alla animalier med ett genomsnitt av alla vegetabilier, skulle växthusgasutsläppen, enligt denna rapports data, minska med cirka 35 %. Detta är räknat på kalorier, om man skall ersätta proteinerna blir minskningen betydligt mindre.

En undersökning från England (The relative greenhouse gas impact of realistic dietary choices, Energy Policy April 2012) där man mätte utsläppen till och med butikskassan visade att en övergång till laktovegetarisk kost, där allt kött ersätts med mejeriprodukter skulle ge en minskning av växthusgasutsläppen med 22 %. En kost som motsvarar den som veganer i USA själva säger sig äta skulle ge en minskning med 23 % dvs i stort detsamma som den laktovegetariska kosten. Den minsta klimatpåverkan (-30%) skulle vara från en vegansk kost med mycket läsk och sötsaker, medan en ”hälsosam” laktovegetarisk eller vegansk kost hade lika stor påverkan, 25 %.

Om man mätte hos konsument skulle besparingarna bli mindre eftersom det finns litet som tyder på att hushållens transporter, kylar och matlagning skulle minska i någon nämnvärd utsträckning beroende på kosten (möjligen annorlunda om man tillämpar raw food?). Effekten av att helt enkelt konsumera mindre mat samt minska svinnet skulle sannolikt ge ungefär motsvarande besparingar som att utesluta kött ur kosten. Inget hindrar förstås att man kombinerar dessa och därigenom minskar utsläppen ytterligare.



Svenska undersökningar tenderar att komma fram till betydligt lägre siffror för de senare ledens klimatpåverkan jämfört med internationella siffror. Det grundar sig i att Sverige har en i det närmaste unik elmix baserad på vattenkraft och kärnkraft (som ju kommer billigt undan i klimatsammanhang, alltför billigt i min mening). Som jag beskrev i förra inlägget: "Av frysta ärtor i Sverige sker 60 % av klimatpåverkan i odlingen av ärtor -  om man inte räknar med tillagningen - och om man räknar med svensk el-mix. Om man istället räknar europeisk el-mix sjunker ärtornas andel till 39 %, och fryslagringen ensamt orsakar lika mycket växthusgasutsläpp som ärtodlingen." 
*

Man kan också dela upp energiförbrukningen på de olika produktkategorierna av mat samt det som inte går att hänföra till någon särskild kategori. Från rapporten Eating Energy – Identifying possibilities for reduced energy use in the future food supply system framstår följande bild (se nedan). Det är således hälften av all energiförbrukning i Sverige som inte kan hänföras till någon särskild produktkategori. Energiförbrukningen i en restaurang eller i våra hem påverkas mycket litet om det är Felix köttbullar eller Anammas vegofärs som äts. Ur energisynpunkt är det således inte fördelningen mellan de olika kategorierna av livsmedel som är avgörande utan i första hand hur kedjan ser ut.


Från Eating Energy – Identifying possibilities for reduced energy use in the future food supply system
Det finns många andra miljöeffekter av vår matkonsumtion. Förutom klimatpåverkan och energiförbrukning handlar det om spridning av kemikalier, påverkan på biologisk mångfald, markanvändning osv. I Lifecycle environmental impacts of convenience food: comparision of ready and home made meals visar man att effekterna på klimatet fördelar sig relativt lika mellan råvaruproduktionen och senare led. De senare leden spelar avgörande roll för spridning av miljögifter i vatten och i människokroppen, påverkan på ozonskiktet och förbrukningen av fossila bränslen. Råvaruledet (jordbruk och fiske) spelar störst roll för spridning av miljögifter på land, för övergödning, för marknära ozon mm. Undersökningen omfattade inte biologisk mångfald och markanvändning, för vilka jordbruket spelar en helt avgörande roll. 

Det hela kompliceras vidare av att maten och jordbruksproduktionen producerar andra värden än de rent näringsmässiga. Om vi bakar bröd hemma är kanske lukten av det nybakade brödet och det särskilda värde det har att bjuda på något man skapat själv viktigare än övervägandet om det är mer klimatsmart att Polarbröd bakar bröd i supereffektiva processer som drivs med egenproducerad vindkraft. Och om vi går på finkrog är det kanske miljön, matens komposition och sällskapet som räknas oavsett om måltiden har större klimatavtryck än en burgare på Max. Om kor eller får betar och skapar en fantastisk fin miljö så kanske ”kött” snarare är en biprodukt än huvudprodukten?

2 comments :

Jan Wiklund said...

Hur mycket står transporterna för? Antar att "hemtransport" inte är hela transporten.

Gunnar Rundgren said...

14% är den siffra jag sett. Men jag tror att den egentliga siffran är högre, för man räknar inte med transporter av alla insatsmedel (som transport alltså).