Monday, 18 September 2017

Matens miljöpåverkan - kyla



Kylning och frysning uppstod för att kunna bevara mat bättre, och det råder ingen tvekan om att tillgång på kyla ökar möjligheten att lagra mat. Samtidigt har tillgång på denna teknik kraftigt ökat försäljningen av livsmedel som kräver kylteknik. I de länder där kyltekniken finns överallt förstörs mer mat i lagring än i länder där man saknar kylkedjor och privata kylskåp. För att förstå effekten på miljön av kyltekniken räcker det därför inte bara studera drivgaser och energiförbrukning. 

”Idag slängs en tredjedel av all mat som produceras och detta resursslöseri måste få ett slut. Ett sätt att bidra till en bättre miljö är att äta mer fryst mat, eftersom den långa hållbarhetstiden på fryst mat minskar matsvinnet i hela kedjan.” Så säger Findus på sin hemsida. Eftersom fryst mat kan transporteras med båt så är det också bättre än (flygtransport av) färskvaror, hävdar man vidare. Det låter rätt övertygande. Eller?

Kyltekniken utvecklades för produktion av lageröl och djupfrysning för långdistanshandel av kött. Gradvis flyttade tekniken in i livsmedelsindustrin, grossisthandeln och livsmedelsaffärerna och slutligen in i hushållen. 
En vanlig storlek på kylskåp för femtio-sextio år sedan.

Det tog 200 år från upptäckten av principerna för djupfrysning tills kylning och frysning blev en vardagsteknologi. Idag kan producenter på Nya Zeeland förse den globala marknaden med kött som transporteras i en minusgrads kyla i kontrollerad atmosfär upp till nittio dagar och som fortfarande kan kallas ”färskt”.

Kylning förbrukar stora mängder energi. Trots att kylskåpen och kylanläggningarna blivit mycket mer energisnåla så anses kylning av mat förbruka 15 % av all elektricitet i världen och utgör mer än tre procent av Storbritanniens växthusgasutsläpp. Ett svenskt hushåll använder cirka 1000 kWh för kyl och frys. I livsmedelsaffärer står kylning för ungefär halva elförbrukningen, och trots alla effektivisering är trenden att andelen är ökande. Kylcontainrar förbrukar 19 % av energin för sjöfarten i Nya Zeeland. Utöver energiförbrukningen så bygger kyltekniken på användning av olika typer av köldmedier. Dessa har avsevärd miljöpåverkan även om man arbetar med att byta ut de värre mot bättre typer.

Om vi skall förstå kylteknikens miljöeffekter behöver vi dock lyfta blicken avsevärt.

Den brittiska forskaren Tara Garnett liknar kylkedjornas utökning som att rulla en snöboll, där den ökade tillgängligheten leder till ökad efterfrågan vilket i sin tur triggar fler och mer kylda eller frysta produkter. När kyltekniken väl var på plats hela vägen från livsmedelsindustrin till hushållen öppnade den för en hel rad av nya färdigrätter som kunde säljas, som kyld pasta, färdiga sallader med mera. Vi kanske inte tänker så ofta på det, men den svenska vanan av att dricka färsk mjölk är starkt kopplad till framväxten av kylteknik. Internationell handel med frukt och grönsaker som inte är i säsong i konsumtionslandet har också ökat kraftigt. Kylteknikens effektivisering är ett klassiskt exempel på Jevons paradox, dvs att förbättrad effektivitet leder till ökad användning och förbrukning.

Det är tveklöst så att effektiva kylkedjor ökar en produkts hållbarhet. Det ligger nära till hands att utifrån detta också dra slutsatsen att det också blir mindre mat som förstörs, precis som Findus hävdar. Men vi blir lurade av det begränsade synfältet. Det är uppenbart att det största matsvinnet finns i länder där kylkedjorna är mest omfattande. Givetvis kan man inte bevisa att matsvinn beror på kyltekniken, men de flesta känner nog igen hur gamla grejor blir stående i kylskåp (om inte hos dig säkert hos någon bekant). I själva verket innebär existensen av ett kylskåp hemma att man köper betydligt mer mat än man annars skulle ha gjort.

De indirekta effekterna av kyltekniken sträcker sig åt alla håll och inkluderar stora ekonomiska och sociala processer.

Så sent som på mitten av femtiotalet hade bara hälften av hushållen i Sverige ett kylskåp. SCB ser ett tydligt samband mellan förändringen av handelns struktur och kylteknikens frammarsch: ”Då hade bara hälften av alla hushåll ett kylskåp. Detta innebar att kvartersbutiken regerade med manuell betjäning för våra dagliga inköp.” Kylteknikens utbredning är därför också en del av förändringar i handelsstruktur som i sin tur bygger på ett transport och bosättningsmönster uppbyggt runt massbilism.

Kyltekniken påverkar också jordbruksproduktionen. Storskaligheten i handeln och den ökande internationella konkurrensen som kyltekniken bidragit till driver på en motsvarande utveckling hos bönderna på flera olika sätt. Handeln ställer krav på obrutna kylkedjor och långtidslagring av produkter vilket är svårt för de mindre odlarna att klara av. Den ökade internationella handeln slår ut större delen av småbönderna både i import och exportlandet. De kvarvarande större bönderna specialiserar sig, ökar användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel.

Kyltekniken påverkar också både vad vi äter samt hur mycket vi äter. Nästan var fjärde hushåll i USA har nu ett andra kylskåp och kylskåpen har de senaste trettio åren blivit 20 % större. Vissa kopplar till och med fetmaepidemin till kylskåpens storlek och tillgången till kylda färdigrätter vilka enkelt värms i mikron.
Efter denna genomgång känns det inte som att man kan stödja påståendet att fryst eller kyld mat är miljövänlig eller klimatsmart.  Det betyder inte att vi måste avstå från kyla. Men kanske vi får inse att det för kylning som med mycket annat gäller att något som är bra kanske inte blir bättre av att det används mer?

5 comments :

Karl Kling said...

Apropå 1950-talet kan man lägga till de frysföreningar som fanns i städer och samhällen runtom i landet. Där man ägde en andel i föreningens frysskåp. Så sent som för drygt tio år sedan fanns de ännu:

https://www.hd.se/2004-02-02/sista-frysforeningen-har-frostat-av

Gunnar Rundgren said...

Jo jag minns det själv! Tack för tipset!

Anonymous said...

Den svenska vanan att dricka färsk mjölk är väl starkast kopplat till att vi lever i ett kallt land. Vi kunde ställa mjölkkrukan i bäcken på kylning eller kylas med hjälp av utsågade isblock, som förvarades under spån och räckte hela sommaren. I varma länder var man förr tvungen att genast göra yoghurt eller ost av mjölken för att den inte skulle förstöras.

Anonymous said...

Att dricka färsk mjölk är en mycket sen vana. Det var en dryck för sjuka småbarn och möjligen om fäbodjäntor vågade smyga till sig en slurk. Men mjölk gav ost, smör och mese - dvs kontanter till saker man inte kunde göra själv och därför alldeles för dyrbart för att slösas bort på vuxet folk.

Håkan Jönsson vid Lunds universitet har skrivit en populärvetenskaplig avhandling om utvecklingen från 20-talets mjölkpropaganda till dagens enorma utbud. Mjölk : en kulturanalys av mejeridiskens nya ekonomi Läsvärd.

/Jonas E

roth phallyka said...

talet kan man lägga till de frysföreningar som fanns i städer och samhällen runtom i landet.


เกย์ไทย