Sunday 15 October 2017

"De flesta förändringar sker därför att folk går på och börjar leva sina liv som om det redan hänt"

Initiativtagaren till omställningsrörelsen, den ständige optimisten Rob Hopkins, har just varit i Sverige. Jag intervjuade Rob för några år sedan. Intervjun och mina funderingar finns i Den stora ätstörningen. Nu kan du också läsa det här. 

”Regeringarna tenderar till att vara reaktiva snarare än proaktiva; de flesta förändringar sker därför att folk går på och börjar leva sina liv som om det redan hänt”, säger Rob Hopkins. Med avstamp i den lilla staden Totnes i sydvästra England har Omställningsrörelsen (Transition kallas den på engelska) spritt sig till många länder, inklusive Sverige. Det finns 1 300 officiellt erkända initiativ, men enligt Rob Hopkins, rörelsens grundare, är det bara toppen på isberget. 

I centrum för omställningen är praktisk handling för att minska fossilbränsleberoendet och klimatavtrycket. Man strävar efter att återlokalisera så mycket av livet som är praktiskt genomförbart. Många som deltar i omställningsrörelsen upplever att själva processen att använda och lita på lokala resurser och inte minst den lokala gemenskapen är mycket värdefull också för den personliga utvecklingen. Initiativen startar med att utveckla en vision och identifierar sedan saker som kan göras här och nu. 

Mat är en av utgångspunkterna. I Totnes har man ett gemenskapsbryggeri och i Slaithwaite finna ett andelsbageri. En grupp i Norwich startade en gård utanför staden vars produkter distribueras med cykel: ”Våra grönsaker odlas några kilometer utanför staden, plockas på morgonen och levereras på eftermiddagen per cykel, vad skulle kunna vara bättre?” Transition Totnes har som mål att mat skall komma från ett område inom en radie av knappt fem mil, om det är praktiskt möjligt, och att de företag som producerar maten skall ägas lokalt, så att man skapar en väv av relationer. Med det perspektivet fördjupar man ”köp lokalt” till att gå längre än att vara någon form av lokalchauvinism. 

I rapporten Economic Blueprint for T&D: Our local food economy drar man slutsatsen att det är bättre för den lokala ekonomin att köpa av oberoende butiker än av affärskedjorna. Om man köper av oberoende affärer skapas två och en halv gånger så mycket lokala inkomster än om man köper av kedjorna. Det beror på att lokala butiker köper in mer lokalt, både produkter och tjänster. 

Rob är en mycket pragmatisk person och konstaterar att en del som förespråkar lokal mat inte tar hänsyn till de ekonomiska förhållandena som många människor lever under: ”Om du lever på en låg eller medelinkomst, är det inte ett realistiskt ekonomiskt alternativ att köpa all mat lokalt”. Genom att sätta ambitionen lägre, säg vid tio procent, behöver inte de fattiga uteslutas. Om Totnes skulle köpa tio procent av maten lokalt, skulle 2 miljoner pund extra injiceras i den lokala ekonomin. ”Att återlokalisera hela livsmedelssystemet känns lite abstrakt”, säger Rob. 

Omställningsrörelsen och Rob Hopkins, är för det mesta rätt tyst i de stora politiska diskussionerna och har ingen uttalad kritik mot ”systemet” eller ”ekonomin”. Rob tror att initiativen ändå kan påverka politiken mycket, och att rörelsen tar sig an många av tidens stora utmaningar genom positiv handling. Istället för att argumentera mot tillväxt förespråkar de arbetet med att bygga lokal resiliens som en typ av ekonomisk utveckling. ”Omställningen är en social teknik som är konstruerad för att fungera på det lokala planet och för att kunna göra det behöver man hålla sig borta från många av de [systemkritiska] diskussionerna och istället fokusera på att göra saker”, säger Rob. Även om det också är viktigt att det finns folk som engagerar sig i de stora politiska frågorna är Omställningsrörelsens roll annorlunda: ”… man behöver exempel och de goda historierna, det som redan händer och det som startade utan att vänta på något tillstånd”. 

“Vi ville inte sluta sälja lokalt, men marknaden bara försvann” säger en bonde i Totnes som intervjuas i en rapport av Holly Tiffens. Det odlades en stor variation av frukt, grönsaker och spannmål tidigare i Totnes, men bönderna gav upp eller specialiserade sig alltmer, mestadels på grund av dålig lönsamhet. Rapporten rekommenderar att man skall skapa kooperativ, förbättra logistiken och utbilda konsumenterna för att stärka de lokala marknaderna och för att öka efterfrågan av lokal mat. Det är förstås bra; det är faktiskt precis vad vi och våra vänner gjorde i det första kooperativet för att sälja ekologiska grönsaker i Värmland 1983. Men även om det är bra så räcker det inte för att motverka effekterna av affärskedjornas dominans eller strukturrationaliseringen av gårdarna, om inte de underliggande ekonomiska drivkrafterna och spelreglerna ändras. 

Alla de nya lokala initiativ som frodas nu — och de är många fler än Omställningsrörelsen — kommer att prövas i verkligheten och det är i många fall för tidigt att säga om de kommer att lyckas eller inte. ‘Tolly’, Iain Tolhurst, är en känd och duktig odlare i Hardwick i England som har odlat ekologiskt och veganskt i fyra årtionden. Trots att han bor i ett välmående lokalsamhälle är det bara åtta, nio av de tusen hushållen som regelbundet köper hans ekologiska lådor och han berättar för mig att försäljningen är fortsatt hans största problem.

2 comments:

Jan Wiklund said...

Men är inte det också bara halva sanningen?

USA på 1800-talet kryllade av försöksverksamheter, ofta organiserade på ett kooperativt och demokratiskt vis - men ändå blev det storföretags-USA som vann. Man brydde sig helt enkelt inte om politiken utan nöjde sig med att "leva som om förändringen redan hade hänt".

Medan de nordiska folkrörelserna gjorde både och. Både förändrade det egna liv och strejkade och demonstrerade för att få igenom förändring i masskala på politisk väg.

Dessvärre slutade de upp med att försöka vara förebilder för förändring när de väl hade fått in sina representanter i regeringen. Men det hindrar inte att det var den dubbelsidiga strategin som var så slagkraftig fram till ungefär 1940.

Gunnar Rundgren said...

Jo så är det nog Jan.