Jorden vi äter

Jorden vi äter blev den slutliga titeln på boken vi skriver
Du kan  beställa den på Naturskyddsföreningens hemsida.  


Här finns blogg och podinlägg som Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen skrivit i arbetet med Naturskyddsföreningens kommande årsbok om globalt jordbruk.
 
Klicka på rubriken för att läsa hela inläggen.

Jorden vi äter - poddserie i fem delar

Hur ska framtidens mat produceras för att inte ta kål på planeten? Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen reser runt i världen på jakt efter det uthålliga lantbruket. I december kan man läsa om resorna i  Naturskyddsföreningens årsbok, som kan beställas här:

Medverkande:
Ann-Helen Meyer von Bremen och Stefan Jahge
Inspelning och klippning: Stefan Jahge
Musik: Karl Meyer von Bremen

Del 1: Jordbruket som en komponentindustri, USA  
Del 2: Brasilien och jordbruket i nybyggarlandet Mato Grosso
Del 3: Afrika och jordbruket i mänsklighetens vagga
Del 4: Indien och den Gröna revolutionen några decennier senare
Del 5: Jorden vi äter - en summering







Hundra år på fem minuterBillig olja, mekanisering, storskalig handel, konstgödsel, utarmade landskap, externa köpcentra är alla delar av ett livsmedelssystem som dikterar vad som finns på våra tallrikar. Delarna förstärker varandra. Vill vi ha ett rikt landskap och spännande mat måste vi utveckla ett livsmedelssystem som är byggt på en annan typ av jordbruk och handel.

Bison betar prärien igen
De har i princip varit utrotade i 150 år, men nu är de tillbaka – bison strövar återigen på prärien i Montana! Detta präriereservat är ett exempel på när jordbruket får backa för att man har insett att jordbrukets utbredning skedde på bekostnad av värdefull natur.

Öppna kylskåpet
När du öppnar kylskåpsdörren är det kanske främst för att se vilken mat som finns där och vad du kan laga av den. Kanske reflekterar du också över hur det ser ut i affären där du köpte maten. Men tänker du på vilka förhållanden som gäller hos alla de bönder och livsmedelsföretag som har producerat den? Och är du medveten om hur dina val i butiken formar landskapet, i Sverige men också i andra delar av världen när vår matproduktion har blivit allt mer globaliserad? Funderar du på att landskapens utseende handlar om vår relation till naturen, vilka arter som får leva eller dö och om våra sjöar är friska eller sjuka?


Kon är sig inte riktigt lik
Den indiska kon är sig inte riktigt lik. De traditionella indiska koraserna, magra, med ståtliga horn, har korsats med högmjölkande västerländska raser som holstein och jersey. Den indiska mjölkproduktionen ska fördubblas inom tio år. En ekvation som verkar svår.

Zambia – fördel ekologiskt

Trots att staten subventionerar deras konstgödsel, går familjens majsodling med förlust. Vårt besök i Zambia visar att fattigdom snarast är en orsak till låg skörd och inte ett resultat av låg skörd.



Den motvillige planetskötaren
Om inte ens de rikaste länderna i världen anser sig kunna ersätta jordbruket för sk kollektiva nyttigheter eller för att minska skadorna i tillräcklig omfattning, hur skall de fattiga länderna kunna göra det? 
 
 
Inget vatten – ingen framtid
Öknen verkar vinna i byn Jaloya i norra Gujarat i Indien. Här finns inget vatten och jordbruksmarken håller på att ätas upp av sanden. Lång tids bevattning från allt djupare brunnar har fått grundvattennivån i norra Gujarat att sjunka allt djupare. I dag kommer vattnet i pipelines, tre timmar om dagen.


Vi använder våra kor för att hela vår jord
Varför äta djur som fötts upp på spannmål, när vi i stället skulle kunna äta grödorna direkt och mätta fler människor? Så ställs ofta frågan. Vad vi kanske glömmer bort är att på många håll i världen är köttuppfödning ett miljö- och resursmässigt bättre alternativ än odling

Ko på vägen
Det står en ko och betar lugnt i den grönskande refugen, samtidigt som bilarna dånar förbi på ömse sidor på den nya motorvägen mellan Delhi och Mumbai. Hon är inte ensam, det är fler kor som har kommit på samma idé för i Indien och i delstaten Gujarat som vi kör igenom, måste en ko vara ett födgeni. Det är nämligen ont om mark och därmed också ont om mat för korna. Och även om den indiska mjölkproduktionen genomgår en strukturrationalisering precis som i den övriga världen, är det ändå fortfarande så att de flesta mjölkbönder bara har en eller två kor/ bufflar och oftast väldigt lite eller ingen mark alls.


Vad kommer efter skogen som skövlats?
De måste ha varit oerhört fattiga, Maria och Luis Vieria, när de för snart tjugo år sedan bestämde sig för att lämna sitt liv som lantarbetare i det fattiga nordöstra Brasilien och i stället bege sig in i Mato Grosso, till Amazonskogens utkanter. Vi tänker på det när vi besöker dem i deras enkla hem i Nova Esperança, drygt 10 mil norr om Juruena i nästan väglöst land. De var 24 familjer som flyttade hit, 17 blev kvar, de övriga har dött i malaria eller andra sjukdomar. Eller helt enkelt gett upp och flyttat. Livet som nybyggare var nämligen oerhört hårt.

Med örat mot jorden – på uppdrag för att svara på världens viktigaste fråga
Författarna Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren är på uppdrag för att lösa världens viktigaste fråga: Hur ska vi lyckas med att föda jordens befolkning utan att förstöra planeten? Det är temat för Årets Bok 2013 och här på bloggen kommer vi att kunna följa författarnas resa. Uppdraget börjar i USA.

Spelet alla tjänar på, eller?
Det är högljutt och skränigt, papper ligger slängt runt omkring. Det känns mer som en kreatursauktion än som en sofistikerade handel med värdepapper. När jag frågar om varför det är så få kvinnor på golvet säger Joe att det lönar sig att vara stor, lång och högröstad.


Komponenter till en biff
- Var min mjölk kommer ifrån? Hell, I have no idea!
Vi befinner oss i köket hemma hos Sandra, en mycket trevlig dam i 60-årsåldern som driver ett minst lika trevligt Bed & Breakfast i det lilla samhället Dodson, utanför Malta i Montana. Hon har ett stort intresse för mat och även för jordbruk men hon har aldrig reflekterat över var mjölken kommer ifrån. Något som hon inte direkt är ensam om.


Världens ensammaste jobb
- Vi har alla möjligheter här i Illinois att bedriva jordbruk i framtiden. Vi har bra jordar, bra klimat och inga problem med vattenbrist och jorderosionen kan vi hantera, säger Bob Stewart, spannmålsodlare i Yorkville.
Och visst, det är svårt att inte hålla med honom. Åker man bil genom Illinois verkar varenda jordplätt vara uppodlad, där det inte finns bebyggelse. De få skogsområdena är sannerligen få.

Tallriken, kylskåpet, landskapet och jordbruket
Fem säckar majs, en flaska matolja, nyskördade pumpablad och en liten påse salt som precis handlats av grannen. Det är vad som finns i Susan Mkandawires skafferi i Zambia. Någon gång slaktar och äter familjen upp en av de 15 hönor som springer omkring, men för det mesta så säljer man dem för att få in pengar.